Hon skulle bli tolv i juni men blev så akut sjuk att jag och min lillebror var tvungna att åka i ilfart till djursjukhuset för att ta bort henne. De var de värsta som jag har vart med om. Den 8 maj 2009 förlorade jag min bästa vän, hon som ALLTID stod där med sitt vänliga ansikte och sin lurviga svans viftandes när man kom hem.
Hon var en otrolig hund, så lugn och hon fick mig lugn, hon var så snäll. Jag och min lilla snutta har vart med om en hel del under de nästan tolv år som hon fanns hos mig. Jag var bara 15 när vi köpte henne. Ja den sommaren var hon inte stor när vi åkte till Landvetter och hämtade hem våran lilla valp. Hon spydde i bilen hem coh jag och min lillebror drog ut våra näsor genom bilrutan för vi tyckte de var så äckligt...
Jag skulle ge vad som helst för att bara få hem henne en enda dag till, men hon kommer alltid tassa runt i mitt hjärta.
Blundar jag så kan jag nästan känna hur mjuk hennes päls var när man klappade henne.
En sommar så var vi nere vid båtklubben och kastade lite pinne från en flytbrygga... *skrattar* hon drutta i ofrivilligt tre gånger den sommaren. Jag skratta så jag tjöt, fast första gången hon trillade i blev jag livrädd, trodde att hon skulle drunkna men såg väldigt fort att de inte var ngn fara med henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar