Mormor och morfar

Satt i soffan och kom att tänka på min mormor och morfar och började le. Dom var de mest underbara morföräldrar som fanns.
Två människor som alltid ställde upp om det var ngt.

Kommer ihåg när mamma ringde upp mig på kvällen den 5 december 2005 och sa att morfar hade dött. Min första reaktion på de var att skrika rätt ut, mamma kom och hämtade mig så åkte vi till morfar och sa adjö. De var ett fint avsked. Han låg i sin sjukhussäng med ett stearinljus som var gjort av plast. Han hade KOL så han gick med syrgas dygnet runt så då kunde dom inte tända ett riktigt stearinljus i hans rum.

Jag minns hur fridfull han såg ut när han låg där i sängen. Mitt första minne som kom till mig efter hans död, var när jag var liten och han stod vid spisen och gjorde köttbullar.

Den natten sov jag över hos mormor för jag ville inte att hon skulle vara själv. Jag bara väntade på att han skulle komma tillbaka och säga att allt var ok men han gjorde aldrig det.

Nästan ett halvår senare den 16 april 2006 så fick mormor en stroke och gick bort. Men när morfar dog så dog en stor del av min mormor. Hon rasade i vikt, glimten i ögat försvann och hon mådde väldigt dåligt.

Jag blev jättechockad när mormor dog, för hon var ju inte sjuk som morfar. Mormor var ju en pigg liten tant med de finaste, mjukaste händerna man kunde tänka sig. Hennes händer var inte sådär rynkiga som gamla männikors händer brukar vara utan dom var släta, mjuka och fina.

Mamma ringde mig kl 4 på morgonen och sa att jag måste komma till sjukhuset för mormor var okontaktbar. Min brors flickvän hämtade mig, men vi hann aldrig tillbaka. Jag hann inte. Jag önskade och önskar fortfarande att jag hade hunnit upp innan hon gick bort men jag gjorde inte de.

Minns att när vi fick gå in till henne så klappade jag henne en sista gång på handen och den var fortfarande varm och hon var så fin min lilla mormor.

Ibland så kommer de över mig att jag tog dom så mkt för givet, att jag inte hälsade på dom tillräckligt ofta och jag ångrar de. Önskar att jag hade visat dom hur mkt dom betydde för mig när dom levde.

Ett annat minne jag har är när vi satt alla tre vid köksbordet och dom spelade långtradare till 11-kaffet och jag doppade mina mariekex i Bobs jordgubbsblandsaft. Just den saften är fortfarande min favoritsaft. Men den smakar inte likadant som när mormor el morfar blandade den.